Jag går längs en kullerstensgata medan solen bränner i ansiktet. Marmorklädda hus till höger och vänster lyser vita i solen. Jag sätter mig ner för att lyssna på en sagoberättare som står vid sidan av gatan. Han berättar om varginnan och tvillingpojkarna, historien om Roms grundande:
-Det var en gång två små tvillingar som lades i en korg och lämnades ensamma nere vid floden Tibern. De hette Romulus och Remus och var söner till en prinsessa. Deras morfar hade varit kung men han hade jagats bort av sin elake bror som nu var kung och ville döda pojkarna, men en varghona tog hand om dem och bröderna växte upp till starka unga män. De dödade den onde kungen som försökt ta livet av dem, och deras morfar blev kung igen. Han gav bröderna ett stycke land vid Tibern som belöning. Vid flodens strand började Romulus och Remus bygga en stad. En dag drog Romulus ett streck på marken för att markera var muren runt staden skulle gå. Remus retades med honom och hoppade över strecket. Romulus blev ursinnig och högg ihjäl sin bror. "Så ska det gå med varenda en som försöker ta sig över mina murar." ropade han.
Berättaren talar sedan om att det var efter Romulus Rom fick sitt namn och att Romulus blev stadens första kung.
Jag reser mig upp och applåderar tillsammans med andra lyssnare innan jag går vidare och tänker glatt att just jag fick göra tidsresan till Rom för att se denna stad 2000 år före min tid.
Jag är så inne i mina tankar att jag inte märker flickan framför mig. Vi krockar in i varann och hon tappar en korg med bröd hon hållt i handen.
-Oj, förlåt! Hur gick det? frågar jag och hjälper henne plocka upp bröden som blivit utspridda på marken.
-Det är ingen fara, det är ändå inte så brådskande. Min familj och jag ska inte bröden för än ikväll, säger flickan.
-Ikväll? Det är väl godast att äta det nu när det är nybakat och färskt? Det är till och med fortfarande varmt!
-Jag vet, men vi måste spara på pengarna, och ingen av oss hinner köpa bröden på kvällen. Det har varit ganska hektiskt på sista tidan, för min syster ska gifta sig snart.
-Gifta sig? Jag gratulerar! Hoppas hon blir lycklig me sin blivande man
-Nja, det är faktiskt en ganska gammal man som är tjugo år äldre än henne. Hon inte särskilt nöjd att bli vigd med honom. Hon säger att kransen av myrten och apelsinblom kommer att vissna i ögonblicket de blivit man och hustru.
-Apelsinblom och myrtenkrans? Det har jag inte hört talas om att man använder vid bröllop. Jag själv kommer nämligen inte härifrån,säger jag lite förvånad.
-Jaha, men här i Rom bär bruden alltid en röd slöja och en krans av myrten och apelsinblom på huvudet. Eftersom att hon bara är fjorton år är hon missnöjd med att behöva gifta sig med en 34-årig man.
-34 år! Där jag kommer ifrån är det vanligast att man inte gifter sig med en man som är mer än ungefär tio år äldre eller yngre. Och man får inte gifta sig innan man är 18! Stackars din syster! Varför ska hon gifta sig så tidigt?
-Kejsaren vill att alla flickor ska gifta sig redan vid 12-årsåldern för att föda staten många barn. Dessutom så är mannen hon ska gifta sig med ganska rik, så egentligen har hon ganska tur. Själv är jag 13 år, men mina föräldrar har inte bestämt man till mig än.
-Men var hemskt! Får du inte välja vem du ska gifta dig med själv!?
-Nej, tyvärr inte men mina föräldrar är så snälla så det kommer nog bli en bra man. Om du ursäktar så måste jag gå nu innan min familj blir orolig.
-Jodå, hälsa gärna din syster från mig. Hejdå! säger jag och vinkar till henne när hon springer upp för gatan.
Jag fortsätter vidare.
I denna blogg kommer 7A att ge sig ut på en tidsresa genom Romarrikets historia och redovisa sina nyvunna kunskaper och upptäckter.
torsdag 10 mars 2011
Rom blir republik
Jag reser till 400-talets (f.Kr) Rom.
När jag går där på gatan en torsdags eftermiddag ser jag två män som står och diskuterar ganska högljutt. Jag går lite närmare och hör att de pratar om att Rom har blivit republik. Jag blev nyfiken och ville ta reda på mer. Jag hörde att en av dem sa "REX!" Jag visste att det var ett skällsord och det betydde kung. Även om inte Rom hade någon kung. Jag antog att de inte hade tyckt om sina förra kungar. Jag gick fram till dem och presenterade mig. Jag frågade om jag fick ställa några frågor för jag var nyfiken. De gick med på det. Min första fråga var: "Vad är senatorer för något?" Den ena svarade: "Enligt lagen ska 300 män väljas till senatorn. Det var de som var senatorer. Senatorn träffades i Forum Romanum och diskuterar och besluter sedan genom att rösta. Dom ansvarar också för att det ska vara lugn och ordning."
"Oj...du vet en hel del!"
Nästa fråga blev: "Hur gammal är du och har du rösträtt?" frågade jag den yngsta killen. Han berättar att han är 17 år och att han har rösträtt i folksamlingen. Det är där de väljer ämbetsmän som ska styra riket.
"Har kvinnor rösträtt?"
"Nej" svarar han. "Kvinnor är helt utestänga från folksamlingen och senaten. De kunde inte väljas till något ämbete"
Jag fick också veta att konsulerna var de förnämsta ämbetsmännen.
De var ett slags presidenter och de var befälhavare i krig. Från början var det bara folk i staden Rom och på landsbyggden kring staten som var romerska medborgare efter hand blev alla folk i Italien romerska medborgare. De som var romare var väldigt stolta. Länder som romarna besegrade och erövrade utan för Italen kallades provinster. Provinstens styresman, kallad guvenören var en förnämd romare.
När jag går där på gatan en torsdags eftermiddag ser jag två män som står och diskuterar ganska högljutt. Jag går lite närmare och hör att de pratar om att Rom har blivit republik. Jag blev nyfiken och ville ta reda på mer. Jag hörde att en av dem sa "REX!" Jag visste att det var ett skällsord och det betydde kung. Även om inte Rom hade någon kung. Jag antog att de inte hade tyckt om sina förra kungar. Jag gick fram till dem och presenterade mig. Jag frågade om jag fick ställa några frågor för jag var nyfiken. De gick med på det. Min första fråga var: "Vad är senatorer för något?" Den ena svarade: "Enligt lagen ska 300 män väljas till senatorn. Det var de som var senatorer. Senatorn träffades i Forum Romanum och diskuterar och besluter sedan genom att rösta. Dom ansvarar också för att det ska vara lugn och ordning."
"Oj...du vet en hel del!"
Nästa fråga blev: "Hur gammal är du och har du rösträtt?" frågade jag den yngsta killen. Han berättar att han är 17 år och att han har rösträtt i folksamlingen. Det är där de väljer ämbetsmän som ska styra riket.
"Har kvinnor rösträtt?"
"Nej" svarar han. "Kvinnor är helt utestänga från folksamlingen och senaten. De kunde inte väljas till något ämbete"
Jag fick också veta att konsulerna var de förnämsta ämbetsmännen.
De var ett slags presidenter och de var befälhavare i krig. Från början var det bara folk i staden Rom och på landsbyggden kring staten som var romerska medborgare efter hand blev alla folk i Italien romerska medborgare. De som var romare var väldigt stolta. Länder som romarna besegrade och erövrade utan för Italen kallades provinster. Provinstens styresman, kallad guvenören var en förnämd romare.
Kultur
Jag träffade en grekisk slav och han berättade hur grekisk kultur hade påverkat romarnas.
- Hur är det med maten? frågade jag artigt.
- Vad intressant... sa jag. Slaven fortsatte berätta att hans mästare och mästarens kompisar spelade mycket musik. Olika folksånger och musik som handlade om dagliga problem men även kärlek.
Jag tackade för informationen och begav mig vidare.Livet som bonde
Nästa dag gick jag till marknaden i Rom. Jag gick på gatorna i marknaden. I utkanten av marknaden såg jag någon som låg på marken, han såg ut som om han inte hade ätit på några dagar.
Jag gick bort till honom och gav honom lite bröd och hjälpte honom upp. Han åt lite av brödet och frågade om vatten. Jag gick och hämtade lite från närmaste brun. När jag kom tillbaka till honom hade han redan ätit klart. Jag gav honom vattnet, på bara några sekunder hade han druckit upp, och började prata med mig.
Jag frågade vad som hade hänt honom och vad han gjorde där. Han berättade att han varit en bonde som blivit tvungen att bli soldat för att överleva. Han att han inte kunnat klara sig som bonde för att priset på säd hade sjunkit så mycket att han inte hade haft råd att köpa mat åt sin familj.
När han kom hem hade hans gård varit plundrad och nerbränd. Så han kom till Rom för att hitta ett jobb, men när han kom dit ville ingen ha honom så han blev arbetslös och bodde på gatan.
Efter vårt samtal gick jag där ifrån. När jag var på väg hem hörde jag någon säga dom arbetslösa var ett problem för staden eftersom dom kunde göra uppror när som helst.
Jag gick bort till honom och gav honom lite bröd och hjälpte honom upp. Han åt lite av brödet och frågade om vatten. Jag gick och hämtade lite från närmaste brun. När jag kom tillbaka till honom hade han redan ätit klart. Jag gav honom vattnet, på bara några sekunder hade han druckit upp, och började prata med mig.
Jag frågade vad som hade hänt honom och vad han gjorde där. Han berättade att han varit en bonde som blivit tvungen att bli soldat för att överleva. Han att han inte kunnat klara sig som bonde för att priset på säd hade sjunkit så mycket att han inte hade haft råd att köpa mat åt sin familj.
När han kom hem hade hans gård varit plundrad och nerbränd. Så han kom till Rom för att hitta ett jobb, men när han kom dit ville ingen ha honom så han blev arbetslös och bodde på gatan.
Efter vårt samtal gick jag där ifrån. När jag var på väg hem hörde jag någon säga dom arbetslösa var ett problem för staden eftersom dom kunde göra uppror när som helst.
Gladiatorspelen
Jag kommer in i entrén jag ser folk som står och skriker. När jag ställer mig på läktaren är det 20 krigare som kämpar mot varandra. Deras vapen är spjut och knivar. Kejsaren kom fram då och då och gjorde antingen tummen upp eller tummen ner. Tummen ner betyder att de ska dö och tummen upp är att de får leva. Många skadades och t.o.m. dödades i spelen. Galdiatorerna kunde också lägga sig på rygg med vänster arm upp för att be om nåd. Som t.ex Agustus gjorde. Han var en gladiator som kämpade med kastnät och yxa. Han kämpade mot andra gladiatorer som hade rustning och svärd. När han inte kunde kämpa mer la han sig på rygg och sträckte upp sin vänstra arm. Publiken valde då att han fick skonas.
Kläderna gladiatorerna hade var olika, Vissa hade hjälm och armskydd och vissa hade benskydd och sköld. Den historiskt mest kände gladiatorn hette Spartacus. År 73 Före kristus ledde han en armé på 70 tusen män, bestående av gladiatorer och slavar, som i kampen mot rom. Två år besegrades han av Crassus vid floden Silarius.
Kläderna gladiatorerna hade var olika, Vissa hade hjälm och armskydd och vissa hade benskydd och sköld. Den historiskt mest kände gladiatorn hette Spartacus. År 73 Före kristus ledde han en armé på 70 tusen män, bestående av gladiatorer och slavar, som i kampen mot rom. Två år besegrades han av Crassus vid floden Silarius.
Julius Caesar
Det är år 50 fkr. Jag är i Rom och ska besöka Julius Caesar i hans stora slott mitt i Rom. När vi går igenom entrén ser vi storastatyer av tidigare härskare som hade regerat i Rom.
En slav kommer emot oss och ledde oss till Caesar. Han satt på sin tron mitt i ett stort rum. Han sa: "Var hälsade främlingar."
Vi hälsade honom med ave Caesar. Han bjöd in oss att vara med på en av sina fälttåg i de då kallde Galien, som senare blev Frankrike. Det var flera stormän i Rom som ville stoppa caesar.
Vi är hemma hos Caesar och Caesar har precis upptäckt att året har 365 dagar plus en fjärdedels dag. Därför bestämde han att vart fjärde år skulle februari ha 29 dagar istället för 28. Så fick han en nästan en helt perfekt kalender.
Mordet på Julius Caesar
Vi skulle få se Caesar tala ut. Vi satt på främre raden. Det är många som hatar Caesar så när har reser sig så springer plötsligt några senatorer upp, de har knivar i händerna. De sprang fram till caesar och högg honom. Det var år 44 f.Kr. som han dog.
En slav kommer emot oss och ledde oss till Caesar. Han satt på sin tron mitt i ett stort rum. Han sa: "Var hälsade främlingar."
Vi hälsade honom med ave Caesar. Han bjöd in oss att vara med på en av sina fälttåg i de då kallde Galien, som senare blev Frankrike. Det var flera stormän i Rom som ville stoppa caesar.
Vi är hemma hos Caesar och Caesar har precis upptäckt att året har 365 dagar plus en fjärdedels dag. Därför bestämde han att vart fjärde år skulle februari ha 29 dagar istället för 28. Så fick han en nästan en helt perfekt kalender.
Mordet på Julius Caesar
Vi skulle få se Caesar tala ut. Vi satt på främre raden. Det är många som hatar Caesar så när har reser sig så springer plötsligt några senatorer upp, de har knivar i händerna. De sprang fram till caesar och högg honom. Det var år 44 f.Kr. som han dog.
Octavianus
-Bagetianus, kan du berätta vad som hände när Octavianus tog makten?
Caesar hade testamenterat en stor del av sin förmögenhet till Octavianus. Octavianus var i Grekland och studerade. När han fick reda på att han hade en stor förmögenhed testamenterad till honom reste han hem. Då vaR han bara 18 år. Frågan var då vad skulle han göra när han kom hem.
När han kom hem tog han kontakt med Caesars soldater, som lovade att hjälpa honom. Octavianus hanterade skickligt det inbördes krig som rasade. Han tog också konakt med Caesars vän den mäktige Antonius. Tillsammans drev de Caesars mördare att begå självmord och de skrämde bort hans fiender i senator. I nästa omgång i inbördeskriget angrep Octavianus sin vän Antonius, som till sist valde självmord.
-Vad hände sen?
-Jo, mordet på Caesar visade sig att vara lifsfarligt att vara diktator. Så Octavianus var därför noga att inte kalla sig diktator. Egentligen så var han det. Han lät nämligen välja sig själv till alla viktiga ämbeten.
-Man har hört att Octavianus blev kallad Augustus, varför då?
-Octaviuanus var alltid mycket artig mot herrarna i senaten, där han i tysthet hade rensat ut alla Antonius vänner och andra motståndare. Det flesta genomskådade naturligt vis diktatorns spel, men han var så skicklig och hänsynslös att de var maktlösa. De vågade inte kritisera honom. Istället gav de Octavianus hedersnamnet Augustus. Det betyder den vördnas värde, dvs. den som vi ska hedra och vörda.
-Sen blev han kejsare, vad hände då?
-Augustus kallade sig Caesar efter sin släktning och föregångare. Augustus var mäktigare än någon av de kungar som någonsin hade härskat i Rom. Han aktade sig noga för att kalla sig kung.
Caesar hade testamenterat en stor del av sin förmögenhet till Octavianus. Octavianus var i Grekland och studerade. När han fick reda på att han hade en stor förmögenhed testamenterad till honom reste han hem. Då vaR han bara 18 år. Frågan var då vad skulle han göra när han kom hem.
När han kom hem tog han kontakt med Caesars soldater, som lovade att hjälpa honom. Octavianus hanterade skickligt det inbördes krig som rasade. Han tog också konakt med Caesars vän den mäktige Antonius. Tillsammans drev de Caesars mördare att begå självmord och de skrämde bort hans fiender i senator. I nästa omgång i inbördeskriget angrep Octavianus sin vän Antonius, som till sist valde självmord.
-Vad hände sen?
-Jo, mordet på Caesar visade sig att vara lifsfarligt att vara diktator. Så Octavianus var därför noga att inte kalla sig diktator. Egentligen så var han det. Han lät nämligen välja sig själv till alla viktiga ämbeten.
-Man har hört att Octavianus blev kallad Augustus, varför då?
-Octaviuanus var alltid mycket artig mot herrarna i senaten, där han i tysthet hade rensat ut alla Antonius vänner och andra motståndare. Det flesta genomskådade naturligt vis diktatorns spel, men han var så skicklig och hänsynslös att de var maktlösa. De vågade inte kritisera honom. Istället gav de Octavianus hedersnamnet Augustus. Det betyder den vördnas värde, dvs. den som vi ska hedra och vörda.
-Sen blev han kejsare, vad hände då?
-Augustus kallade sig Caesar efter sin släktning och föregångare. Augustus var mäktigare än någon av de kungar som någonsin hade härskat i Rom. Han aktade sig noga för att kalla sig kung.
Vatten, akvedukter och badhus
När jag gick in på huvudgatan var klockan fyra på dagen. Jag hade inte ätit så jag letade efter en resturang. Men jag såg en skylt där det stod Caracalla badhus. Jag kom in i ett rum av sten som kunde vara något sorts omklädningsrum. I samma rum som bassängerna fanns det ett litet rum, där det såldes sötsaker och drycker. Där fanns också ett bibliotek med böcker i. det fanns konstigt nog inga besökare i någon av ångbastuna eller bassängerna. Romarna brukade ju annars bada lika länge som en medelsvensk brukar se på TV!
Badhuset var mycket mer majestätiskt än våra nutida badhus, det var av sten och hade fina stenstatyer och pelare men hade inget tak. Plötsligt upptäckte jag några arbetare som höll på att bygga någonting nära poolens kant.
Jag gick fram och frågade vad de gjorde. Personen som jag frågade var ingenjören som var föreståndaren för bygget. Han berättade att något hade hänt med vattentillförseln så att badhuset inte fick något vatten.
Jag undrade hur romarna kunde få vatten, de hade ju inga pumpar. Ingenjören svarade att de använde akvedukter, en sorts ränna av tätt sammanfogade stenplattor där vattnet kunde rinna 10 meter under marken. Vattnet startade rinna från en utvald högt belägen sjö. och om det kom en dal eller en korsande flod byggde man en magnifik stenbro som vattnet kunde färdas i. En del av vattnet från akvedukterna gick till badhusen och 2/3 gick till hus och byggnader. Jag fick reda på att den längsta akvedukten som någonsin byggts var 132 km lång! Ingenjören berättade att detta badhus var Roms största och kunde rymma 1600 besökare varje dag. Plötsligt ropade en av byggarbetarna att dem var klara och vattnet började långsamt rinna igen! Jag tog ett snabbt bad och sedan tackade jag för att jag inte behövde köpa en biljett, som romarna behövde köpa för att få bada.
Jag var otroligt hungrig så jag fortsatte med att leta efter ett matställe. Till slut hittade jag en sorts restaurang där jag åt en saftig lammstek.
Badhuset var mycket mer majestätiskt än våra nutida badhus, det var av sten och hade fina stenstatyer och pelare men hade inget tak. Plötsligt upptäckte jag några arbetare som höll på att bygga någonting nära poolens kant.
Jag gick fram och frågade vad de gjorde. Personen som jag frågade var ingenjören som var föreståndaren för bygget. Han berättade att något hade hänt med vattentillförseln så att badhuset inte fick något vatten.
Jag undrade hur romarna kunde få vatten, de hade ju inga pumpar. Ingenjören svarade att de använde akvedukter, en sorts ränna av tätt sammanfogade stenplattor där vattnet kunde rinna 10 meter under marken. Vattnet startade rinna från en utvald högt belägen sjö. och om det kom en dal eller en korsande flod byggde man en magnifik stenbro som vattnet kunde färdas i. En del av vattnet från akvedukterna gick till badhusen och 2/3 gick till hus och byggnader. Jag fick reda på att den längsta akvedukten som någonsin byggts var 132 km lång! Ingenjören berättade att detta badhus var Roms största och kunde rymma 1600 besökare varje dag. Plötsligt ropade en av byggarbetarna att dem var klara och vattnet började långsamt rinna igen! Jag tog ett snabbt bad och sedan tackade jag för att jag inte behövde köpa en biljett, som romarna behövde köpa för att få bada.
Jag var otroligt hungrig så jag fortsatte med att leta efter ett matställe. Till slut hittade jag en sorts restaurang där jag åt en saftig lammstek.
Den romerska familjen
Jag knackar på porten och går tillbaka några steg så att jag inte ska få dörren på mig när den öppnas. Jag ska få bo hos en romersk familj ett tag.
-Hej! säger en tjej som ser ut att vara ungefär i sjuttonårsåldern.
-Hej, det är jag som ska bo hos er ett tag, säger jag.
-Jaha! Välkommen in! säger hon och ler stort.
Hon leder mig in i ett stort rum. I mitten av rummet står ett bord. Runt bordet sitter sex killar och tre tjejer som nyfiket kollar på mig.
-Hej! säger jag.
-Välkommen till oss! Vi har precis satt oss för att äta. Det finns mat till dig också! säger den äldsta mannen.
-Tack så mycket! säger jag och sätter mig på den tomma stolen bredvid honom.
Han presenterar sig själv och alla andra runt bordet. Jag får veta att pappan och mamman i familjen heter Alexandrius och Mia. Deras äldsta barn är en dotter som heter Julia och är 17 år. Hon har flera syskon. Julius 14 år, Cornelia 13 år, Petrus 11 år, Stavros 8 år och Johannes 5 år.
-Jaha men vem är detta då? frågar jag och lägger handen på den lilla pojkens axel.
-Han heter Ceasar och är nästan ett år. Det är min son, svarar Julia och ler mot mig och Ceasar. Jag blir förvånad över att hon har ett ettårigt barn när hon är så ung. Bara sjutton år!
-Jaha… men…
-Jag är gift sen tre år tillbaka med Caesars pappa Cornelius, men han är bortrest nu för att han jobbar i militären, förklarar Julia.
När vi ätit färdigt är det dags att gå och lägga sig.
På morgonen nästa dag går Julius, Petrus och Stavros till skolan. Julia, Caesar, Cornelia och Johannes sitter kvar med mig vid bordet.
-Men varför ska inte ni till skolan idag? frågar jag lite förbryllat.
-Jag har slutat skolan för länge sedan och dessutom måste jag ta hand om Caesar, svarar Julia.
-Jag slutade gå i skolan när jag var elva, säger Cornelia.
-Och jag har inte börjat skolan än, jag ska göra det när jag är sju år, säger Johannes.
-Jaha… så man börjar skolan när man är sju och slutar när man är…?
-Om man är kille slutar man vanligtvis skolan när man är sexton, men kan också därefter läsa vidare. Men om man är tjej slutar man skolan när man är 10-11 år, svarar Julia
-Va!? Får inte tjejer gå skolan lika lång tid som killar får? Det verkar inte riktigt rättvist.
-Men det är i alla fall så det är. Kvinnornas uppgift är att föda barn, och om man har tur kan man bli lika gammal som jag, säger Mia.
-Men du är ju inte gammal! utbrister jag.
-Jo, jag är fyrtio år. Medellivslängd för kvinnan är 38-39 år.
-Oj! Varför är det så?
-Jag tror att det är för att många kvinnor dör när de föder barn. Och dessutom är det fler flickor än pojkar som sätts ut. Mannens medellivslängd är 44-45 år.
-Sätts ut?
-Ja, det är när ett barn sätts ut för att dö när de är nyfödda, om man t ex vill ha en pojke och inte en flicka. Då händer det att man sätter ut barnet för att dö. Det är vanligare att flickor än pojkar sätts ut. Själv har jag aldrig gjort det, men en av mina väninnor har det.
-Vad hemskt…
-Ja, det är hemskt, men det är så det är.
-Hej! säger en tjej som ser ut att vara ungefär i sjuttonårsåldern.
-Hej, det är jag som ska bo hos er ett tag, säger jag.
-Jaha! Välkommen in! säger hon och ler stort.
Hon leder mig in i ett stort rum. I mitten av rummet står ett bord. Runt bordet sitter sex killar och tre tjejer som nyfiket kollar på mig.
-Hej! säger jag.
-Välkommen till oss! Vi har precis satt oss för att äta. Det finns mat till dig också! säger den äldsta mannen.
-Tack så mycket! säger jag och sätter mig på den tomma stolen bredvid honom.
Han presenterar sig själv och alla andra runt bordet. Jag får veta att pappan och mamman i familjen heter Alexandrius och Mia. Deras äldsta barn är en dotter som heter Julia och är 17 år. Hon har flera syskon. Julius 14 år, Cornelia 13 år, Petrus 11 år, Stavros 8 år och Johannes 5 år.
-Jaha men vem är detta då? frågar jag och lägger handen på den lilla pojkens axel.
-Han heter Ceasar och är nästan ett år. Det är min son, svarar Julia och ler mot mig och Ceasar. Jag blir förvånad över att hon har ett ettårigt barn när hon är så ung. Bara sjutton år!
-Jaha… men…
-Jag är gift sen tre år tillbaka med Caesars pappa Cornelius, men han är bortrest nu för att han jobbar i militären, förklarar Julia.
När vi ätit färdigt är det dags att gå och lägga sig.
På morgonen nästa dag går Julius, Petrus och Stavros till skolan. Julia, Caesar, Cornelia och Johannes sitter kvar med mig vid bordet.
-Men varför ska inte ni till skolan idag? frågar jag lite förbryllat.
-Jag har slutat skolan för länge sedan och dessutom måste jag ta hand om Caesar, svarar Julia.
-Jag slutade gå i skolan när jag var elva, säger Cornelia.
-Och jag har inte börjat skolan än, jag ska göra det när jag är sju år, säger Johannes.
-Jaha… så man börjar skolan när man är sju och slutar när man är…?
-Om man är kille slutar man vanligtvis skolan när man är sexton, men kan också därefter läsa vidare. Men om man är tjej slutar man skolan när man är 10-11 år, svarar Julia
-Va!? Får inte tjejer gå skolan lika lång tid som killar får? Det verkar inte riktigt rättvist.
-Men det är i alla fall så det är. Kvinnornas uppgift är att föda barn, och om man har tur kan man bli lika gammal som jag, säger Mia.
-Men du är ju inte gammal! utbrister jag.
-Jo, jag är fyrtio år. Medellivslängd för kvinnan är 38-39 år.
-Oj! Varför är det så?
-Jag tror att det är för att många kvinnor dör när de föder barn. Och dessutom är det fler flickor än pojkar som sätts ut. Mannens medellivslängd är 44-45 år.
-Sätts ut?
-Ja, det är när ett barn sätts ut för att dö när de är nyfödda, om man t ex vill ha en pojke och inte en flicka. Då händer det att man sätter ut barnet för att dö. Det är vanligare att flickor än pojkar sätts ut. Själv har jag aldrig gjort det, men en av mina väninnor har det.
-Vad hemskt…
-Ja, det är hemskt, men det är så det är.
Kvinnorna i Rom
Jag står i en skuggig gränd som skydd mot den varma solen och tänker på en bok jag läste någon gång innan jag åkte tidsresan till Roms väldiga rike. Den handlade om kvinnorna i Rom:
"I början av Roms historia bestämde mannen allting i familjen. Fadern - pater - var familjens kung, domare och präst. Han kunde till exempel bestämma om familjens nyfödda skulle få leva eller lämnas att dö i naturen. Sina slavars barn kunde han döda på samma sätt.
Vanligt folk hade inte råd med slavar. Hos dem skötte kvinnorna hemmen. De fostrade barnen,tvättade,städade och lagade mat. Det var inte många som hade egna yrken,men de som hade det kunde vara sömmerskor, hårfrisörskor, barnmorskor eller ammor. Enstaka kvinnor som fått utbildning kunde bli sekreterare, läkare eller lärare. Fattiga kvinnor fick oftast dålig utbildning eller ingen alls. Förmögna romare däremot lät sina flickor gå i skola eller undervisas i hemmet.
Under kejsartiden förändrades mycket, mest hos ämbetsmännen och de rika affärsmännen. Kvinnan blev efterhand mera självständig och mera jämlik sin man. Hon kunde ha egen förmögenhet, skriva eget testamente och begära skilsmässa. Hon åt tillsammans med mannen, även när familjen hade gäster. Hon kunde delta i samtal om politik, litteratur och konst. Sönerna kunde med stolthet tala om släktingar på sin mammas sida.
Kvinnorna kunde vara företagare,äga hyreshus och driva servering. De gick ofta ut på stan handla,besöka hårfrisörskan och liknande. De var med på Colosseum på kapplöpningsbanan, gick på badhus och deltog i utflykter. Men sådant kunde bara de rika kvinnorna göra, eftersom de hade slavinnor som skötte matlagning och andra sysslor i hemmet."
"I början av Roms historia bestämde mannen allting i familjen. Fadern - pater - var familjens kung, domare och präst. Han kunde till exempel bestämma om familjens nyfödda skulle få leva eller lämnas att dö i naturen. Sina slavars barn kunde han döda på samma sätt.
Vanligt folk hade inte råd med slavar. Hos dem skötte kvinnorna hemmen. De fostrade barnen,tvättade,städade och lagade mat. Det var inte många som hade egna yrken,men de som hade det kunde vara sömmerskor, hårfrisörskor, barnmorskor eller ammor. Enstaka kvinnor som fått utbildning kunde bli sekreterare, läkare eller lärare. Fattiga kvinnor fick oftast dålig utbildning eller ingen alls. Förmögna romare däremot lät sina flickor gå i skola eller undervisas i hemmet.
Under kejsartiden förändrades mycket, mest hos ämbetsmännen och de rika affärsmännen. Kvinnan blev efterhand mera självständig och mera jämlik sin man. Hon kunde ha egen förmögenhet, skriva eget testamente och begära skilsmässa. Hon åt tillsammans med mannen, även när familjen hade gäster. Hon kunde delta i samtal om politik, litteratur och konst. Sönerna kunde med stolthet tala om släktingar på sin mammas sida.
Kvinnorna kunde vara företagare,äga hyreshus och driva servering. De gick ofta ut på stan handla,besöka hårfrisörskan och liknande. De var med på Colosseum på kapplöpningsbanan, gick på badhus och deltog i utflykter. Men sådant kunde bara de rika kvinnorna göra, eftersom de hade slavinnor som skötte matlagning och andra sysslor i hemmet."
Slavsystemet
En kväll blev jag bjuden på middag av en romersk familj. När jag kom satt hela familjen redan vid bordet. Mannen som förövrigt hette Mazicinvs välkomnade mig till sitt hem. Jag kom in i huset och hälsade på familjen som väntade på mig.
När jag satt mig vid bordet kom några slavar in med maten. Jag blev genast på sämre humör, jag var starkt emot att ha slavar. Jag ställde mig upp för satt hjälpa dem att servera maten. Men då sa Mazicinvs att jag skulle sätta mig och låta slavarna ta hand om maten. Jag berätatde att jag är emot slaveri och inte skulle ha slavar själv. Mazicinvs sa att slavar är väldigt praktiska och alla borde ha minst fem. Han sa också att om man behöver pengar kan man alltid sälja en eller två till gruvorna.
Jag och Mazicinvs hade kommit in i en diskussion om slavar, hur bra och dåligt det är att ha slavar och Mazicivs säger att slavar inte har något värde och att de är på jorden för att vara Roms slavar. Då sa jag att de också är människor som har blivit fångade och tvingade att arbeta åt Rom och några av slavarna har varit romerska medborgare. Efter vår diskussion gick jag hem.
Nästa vecka fick jag reda på att Mazicinvs hade friat några av sina slavar och betalar resten lön. Jag mötte en av Mazicinvs slavar som berättade att han och några andra blev fri släppta han sa också att om jag hade inte prata med Mazicinvs skulle en av slavarna till slut dödat honom.
Kristendomen i Romariket
Jag begav mig till 200-talet efter Kristus. Jag gick på gatorna när jag råkade höra några som stod och pratade om en ny religion: Kristendom. Jag undrade genast vad det var för något och gick fram till personerna som jag hörde prata.
- Hej, jag är ny och vill veta lite om kristendom. Vet ni något? frågade jag.
- Tja... en grej är att alla badhus, skådespel, akvedukter förvaltningen och mer betalas av staten. De berättade om sagan om Jesus, hur han var predikant i Palestina och hade ett rykte om att han kunde bota sjuka och uppväcka döda. Den romerska guvernören ansåg att Jesus var en judisk upprorsmakare och lät därför korsfästa honom. Sedan skulle Jesus ha uppstått från de döda och det väckte ett hopp om ett bättre liv efter döden hos de fattiga. Det gjorde att kristendomen blev en ny religion. Många, t.ex. folket i Roms slumkvarter anslöt sig till kristendomen.
- Ok, sa jag och tackade för informationen. Jag begav mig vidare.
Problem i Romarriket
Jag stod och pratade med en man i Rom som berättade om Roms problem. Först berättade han om romerska historiker och brevskrivare som har beskrivit många kejsare som odugliga. Han säger att han tycker att de har varit okej, kanske med undantag av Nero, som har varit kejsare.
Jag gick lite längre ner på gatan och mötte en annan man som jag frågade om han visste mycket om Roms problem. Han sa:
"Ja, jag vet en hel del."
Jag undrade om jag fick ställa några frågor. Jag undrade om han kunde berätta lite fakta.
"Vad var det som startade jordbrukskrisen?"
"Det började med att det inte tog så många krigsfångar så det blev ont om slavar och det gjorde att jordbruket gick sämre och att bönderna blev fattigare och det förde med sig att allt blev dyrare och det eftersom statens utgifter var större än inkomsterna."
"Har inte kejsaren försökt att göra något åt det?"
Han svarade att kejsaren tog till knepet att ge ut mynt men han blandade ut dem med tenn och bly, men tillslut insåg alla att de nya mynten var mindre värda, så de övergick till byteshandel. med alla dessa problem blev Rom försvagat.
Jag gick lite längre ner på gatan och mötte en annan man som jag frågade om han visste mycket om Roms problem. Han sa:
"Ja, jag vet en hel del."
Jag undrade om jag fick ställa några frågor. Jag undrade om han kunde berätta lite fakta.
"Vad var det som startade jordbrukskrisen?"
"Det började med att det inte tog så många krigsfångar så det blev ont om slavar och det gjorde att jordbruket gick sämre och att bönderna blev fattigare och det förde med sig att allt blev dyrare och det eftersom statens utgifter var större än inkomsterna."
"Har inte kejsaren försökt att göra något åt det?"
Han svarade att kejsaren tog till knepet att ge ut mynt men han blandade ut dem med tenn och bly, men tillslut insåg alla att de nya mynten var mindre värda, så de övergick till byteshandel. med alla dessa problem blev Rom försvagat.
En kristen slav
Jag var på väg till en av de saker jag hade velat se ända sen jag kom hit, Colosseum. Jag hade läst om de fantastiska spelen med gladiatorer ända sedan jag var liten, jag såg fram emot det mycket. Det var en ganska lång väg dit och solen var så varm att man hade kunnat steka ägg på trottoaren.
Den gigantiska byggnaden var gjord av ljusgrå sten och hade stora fönster, massa små också. Det var en fantastisk syn och stenen värkade nästan glöda i det starka solljuset. Inuti Colosseum finns en stor arena som omringades av en ännu större läktare. Jag stod utanför Colosseum när jag hörde någon ropa. Jag vände mig om för att se vem som ropade, när jag såg två vakter som jagade en person insåg jag att han var i fara och att han var så trött ifall jag inte gjorde något skulle de fånga honom. Jag sprang mot honom och kastade honom över axeln då han ropade "Hjälp!" på grekiska. Jag sprang med honom in bland en stor folkmassa som var på väg in i Colosseum. Jag rörde mig mot strömmen medan jag tittade bakom mig om vi var förföljda. vakterna hade följt efter oss till en början, men tappade snart bort oss. Han visade mig vägen till ett undergjordiskts stenrum. Han hade vilat upp sig och förklarade att detta var katakomberna, en sorts gravplats där kristna brukade hålla sina möten. Mannen var en kristen slav.
Kristna gick aldrig till tillställningar som t.ex gladiatorspelen i Colosseum. Vakterna hade försökt tvinga honom som många andra, att gå i specialträning till att bli en gladiator, han hade vägrat på grund av sin kristendom.
Katakomberna var ovanligt rena för att vara gravar, men det fanns ett och annat spindelnät och det luktade förfärligt på grund av alla lik.
Andra i slavens kristna grupp hade blivit mördade på grund av att den nya kejsaren var rädd att förlora sin makt om han lät en region växa sig stor.
Jag förstod att de kristna hade det mycket svårt eftersom deras relion inte hade blivit accepterad, men de visste ju inte att det skulle bli världens största relion. Jag lämnade mannen, eftersom jag redan hade fört honom i säkerhet och slaven var nu stark nog att klara sig själv. Jag lämnade honom därför och gick ut från katakomberna, kollade efter vakter inom synhåll och sprang in i en folkmassa tyst och försvann.
Den gigantiska byggnaden var gjord av ljusgrå sten och hade stora fönster, massa små också. Det var en fantastisk syn och stenen värkade nästan glöda i det starka solljuset. Inuti Colosseum finns en stor arena som omringades av en ännu större läktare. Jag stod utanför Colosseum när jag hörde någon ropa. Jag vände mig om för att se vem som ropade, när jag såg två vakter som jagade en person insåg jag att han var i fara och att han var så trött ifall jag inte gjorde något skulle de fånga honom. Jag sprang mot honom och kastade honom över axeln då han ropade "Hjälp!" på grekiska. Jag sprang med honom in bland en stor folkmassa som var på väg in i Colosseum. Jag rörde mig mot strömmen medan jag tittade bakom mig om vi var förföljda. vakterna hade följt efter oss till en början, men tappade snart bort oss. Han visade mig vägen till ett undergjordiskts stenrum. Han hade vilat upp sig och förklarade att detta var katakomberna, en sorts gravplats där kristna brukade hålla sina möten. Mannen var en kristen slav.
Kristna gick aldrig till tillställningar som t.ex gladiatorspelen i Colosseum. Vakterna hade försökt tvinga honom som många andra, att gå i specialträning till att bli en gladiator, han hade vägrat på grund av sin kristendom.
Katakomberna var ovanligt rena för att vara gravar, men det fanns ett och annat spindelnät och det luktade förfärligt på grund av alla lik.
Andra i slavens kristna grupp hade blivit mördade på grund av att den nya kejsaren var rädd att förlora sin makt om han lät en region växa sig stor.
Jag förstod att de kristna hade det mycket svårt eftersom deras relion inte hade blivit accepterad, men de visste ju inte att det skulle bli världens största relion. Jag lämnade mannen, eftersom jag redan hade fört honom i säkerhet och slaven var nu stark nog att klara sig själv. Jag lämnade honom därför och gick ut från katakomberna, kollade efter vakter inom synhåll och sprang in i en folkmassa tyst och försvann.
Roms undergång
Jag befinner mig ståendes under ett hustak som skydd mot ett kraftigt regn runt år 300 i Rom. Bredvid mig står en slav och berättar om den senaste tidens händelser:
-På sistone har Roms oändliga rike börjat falla. Ekonomin har försvagats och det tidigare så effektiva jordbruket har försämrats kraftigt. Pest och andra sjukdomar härjar här. För några år sedan hejdades förfallet tillfälligt. Det berodde på att Diocletianus, som var kejsare då, genomförde flera nya reformer för att stärka kontrollen över ekonomin. Armén omorganiserades och skatterna höjdes. Men trots det blev det i stort sett omöjligt att styra det stora imperiet enbart från Rom.
Konstantin den store blev kejsare efter Diocletanius och försökte förändra situationen genom att göra staden Bysans till ny huvudstad. Samtidigt bytte han ut namnet Bysans mot Konstantinopel. Det lyckades emellertid inte, utan alla känner på sig att Roms undergång är nära, säger slaven sorgset. Sedan går han sin väg, för nu har regnet slutat ösa ner.
-På sistone har Roms oändliga rike börjat falla. Ekonomin har försvagats och det tidigare så effektiva jordbruket har försämrats kraftigt. Pest och andra sjukdomar härjar här. För några år sedan hejdades förfallet tillfälligt. Det berodde på att Diocletianus, som var kejsare då, genomförde flera nya reformer för att stärka kontrollen över ekonomin. Armén omorganiserades och skatterna höjdes. Men trots det blev det i stort sett omöjligt att styra det stora imperiet enbart från Rom.
Konstantin den store blev kejsare efter Diocletanius och försökte förändra situationen genom att göra staden Bysans till ny huvudstad. Samtidigt bytte han ut namnet Bysans mot Konstantinopel. Det lyckades emellertid inte, utan alla känner på sig att Roms undergång är nära, säger slaven sorgset. Sedan går han sin väg, för nu har regnet slutat ösa ner.
Romerska arvet.
Jag åker hem till nutid och upptäcker att dagens samhälle har påverkats av det romerska arvet. På romartiden ville de skapa ett enat samhälle i hela Europa, precis som de i EU vill idag.
Jag kände även igen kristendomen, den har blivit jättestor över hela världen. Månaderna, deras namn har vi fått också från romarna. Namnet på flera moderna uppfinningar som t.ex. telefon kommer från latin och betyder "fjärrljud". Många döper t.ex. restauranger, fartyg eller företag efter romerska gudar.
Jag blev fascinerad bara jag tänker på allting.
Jag kände även igen kristendomen, den har blivit jättestor över hela världen. Månaderna, deras namn har vi fått också från romarna. Namnet på flera moderna uppfinningar som t.ex. telefon kommer från latin och betyder "fjärrljud". Många döper t.ex. restauranger, fartyg eller företag efter romerska gudar.
Jag blev fascinerad bara jag tänker på allting.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)